I detta inlägg diskuterar vi…
- Min erfarenhet av mensvärk
- Smärta vid mens
- Vad beror mensvärk på?
- Hur känns mensvärk?
- När får man mensvärk?
- Hur länge pågår mensvärken?
- Behandling av mensvärk
- När ska man söka vård?
- Tips på hur du kan lindra mensvärk hemma
- Sammanfattning
Inledning
Ja, varför får man mensvärk? Själv har jag funderat på det många gånger – speciellt när jag har haft riktigt ont. Beror det på något jag gör, äter eller är det något medicinskt - sjukdomsaktigt? Som ni kanske förstår, så är jag ingen expert på området, men jag beslutade mig för att ta reda på så mycket som möjligt. Det är väl så vi borde göra, lära känna våra kroppar och varför de fungerar som de gör. Kunskap om mensen och kroppens cykel borde ju göra det möjligt att påverka den. För inte är det så, att man måste ha ont och mensvärk i tid och otid? Det vill åtminstone inte jag tro, så häng med så djupdyker vi i området tillsammans.
Smärta vid mens eller mensvärk är väldigt vanligt och kan ha många orsaker. Ett annat ord för mensvärk är dysmenorré. Något jag vill poängtera är att bara för att dysmennoré eller då mensvärk är vanligt, så innebär det inte att det är normalt. Det kan argumenteras på olika sätt inom detta – men faktum är att det finns personer som inte lider av mensvärk och kroppens naturliga funktioner behöver inte göra ont. Det är också värt att ha i huvudet när man funderar över hur mensvärk kan undvikas och orsakerna till den.
Min erfarenhet av mensvärk
I en undersökning på Instagram (inte helt statistiskt tillförlitlig med tanke på att urvalet är Comfydence följare) så säger endast 7% att de aldrig har mensvärk. Jag är inte en av dem!
Min egen mensvärk har varierat under livet. I mitten av tonåren hade jag kraftiga menssmärtor och började av den anledningen med p-piller. Jag vill varken argumentera för eller emot p-piller. För mig tog de bort smärtorna, men med bieffekten att jag fick en känsla av att inte känna på riktigt – som att jag inte var i kontakt med mina egna känslor. Det kan givetvis finnas massor av anledningar till det – men såhär i efterhand, när jag vet hur det kändes utan p-piller igen – så drar jag den slutsatsen. Efter mina två graviditeter fick jag väldigt kraftig mens och rekommenderades då att prova på nytt – men jag fick det aldrig att stämma och trivdes bättre utan p-piller.
Vänligen observera att det här är min personliga upplevelse. Konsultera med läkare/barnmorska/gynekolog kring dina behov och gör din egen bedömning kring hur du vill hantera din mens och eventuella smärtor.
Smärta vid mens
Så vad är då smärta vid mens? Räknas att ha lite ont, bli öm i brösten, få ont i huvudet eller den där molande värken i magen eller ryggen? När jag söker på mensvärk, så hittar jag beskrivningar som framför allt koncentrerar sig på smärta i mage, rygg eller ljumskar. Värken kan få dig att kallsvettas, känna yrsel eller svimfärdighet, illamående och diarré.
Min grundarkollega Anna, upplever ofta ett tillstånd som hon har hittat att det kallas mensförkylning. Symptomen kan vara att hon får lätt snuva, hosta och en känsla av feber. Ofta inträffar detta några dagar innan mensen.
Mitt värsta minne av mensvärk, är för några år sedan. Innan jag hade börjat med menstrosor och startat Comfydence. Jag var en stressad, heltidsarbetande mamma och precis på väg att lämna en fast anställning för att ta klivet ut som entreprenör. Jag skulle bara ansvara för en stor projektleverans först. Det var väl just det, jag ska bara... (Kan stress möjligen vara en anledning?)
Jag klev upp på morgonen och gick på toa. Hade fått mens kvällen innan och min blödning var kraftig. Redan när jag tog ut tampongen, så fick jag konstiga smärtimpulser. Det kändes som att jag behövde bajsa och tryckte på – plötsligt fullkomligt exploderade en smärta i kroppen. Jag fick som ett tryck mot ändtarmen och jag minns att jag tyckte att det svartnade för ögonen. Efter en stund avtog krampen och jag satte in en ny tampong. Reste mig och på väg in i sovrummet, så såg min man att jag stannade till, plötsligt vände sig ögonen och jag svimmade av. Föll ner i golvet med ett brak och var en hårsmån från att slå i huvudet ordentligt. Jag fick några skrapsår, men inget mer synbart.
Jag började med att konsultera 1177 och fick rådet att åka till en akut för vidare kontroller. Väl där gjordes ett antal tester, utan att hitta specifika förklaringar och jag rekommenderades att kontakta en gynekolog. När jag sedan gjorde det, konstaterades att det fanns en, sannolikt godartad, cysta/myom – som kunde ha varit orsaken till att jag fick så ont och svimmade. Det fanns också tecken på endometrios, men för att kunna göra en fullständig bedömning skulle det ha behövts en mindre kirurgisk operation.
Självklart behöver inte smärtan vara så dramatisk för att vara angelägen att förstå och försöka komma till rätta med.
Vad beror mensvärk på?
Ja, vad beror mensvärken på? Det finns på sätt och vis en tydlig fysiologisk förklaring, nämligen den, att i samband med mens drar livmodern ihop sig för att stöta ut slemhinnan. Dessa sammandragningar är ofta starkare i början på menstruationen än i slutet. Runt livmodern finns många nerver och då den drar ihop sig, så skapas smärtimpulserna till olika delar av kroppen. Att slemhinnan bildas och finns där beror på att livmodern gör sig redo att ta emot ett befruktat ägg. Slemhinnan består av mängder av blodkärl (det är alltså de som blir din mens) och tillverkar hormoner. För att livmodern ska kunna stöta ut slemhinnan, så behövs ett ämne som heter prostaglandin – återkommer till det strax.
Att mensvärk är vanligt, är inte samma sak som att säga att det är normalt. Det skulle ju i så fall vara en sorts norm att vi faktiskt borde acceptera smärtan och sorgligt nog är det precis så det är, för många. I miniundersökningen på instagram så fick jag flera svar att många har inställningen att de ska ”överleva”, ”genomlida” eller att de avstår sådant de normalt skulle göra när de har mensvärk. I kontakter med vården får vi i bästa fall hjälp att dämpa symptomen och allt för sällan görs ordentlig utredning om orsaken till värken.
Utredning av orsaker till mensvärk
Jag hittade en skrift som Socialstyrelsen tagit fram som information till personer som arbetar i vården – titeln är ”Svår mensvärk kan vara symptom på endometrios”. I skriften anges att så många som en av tio har endometrios och att minst hälften av dem lider av det. Det är vanligt att besvären startar redan i tonåren och tidig behandling är viktigt. Som stöd för att ta reda på om endometrios kan vara orsak till värken, så finns ett antal frågor som bör ingå i en anamnes (frågor från läkare för att få bakgrund och förståelse till problemet). Min rekommendation är att om du söker hjälp via vården, förbered då svar på frågorna som du vet borde ingå (se sidan 4 under länken). Då borde dina chanser att få rätt behandling förbättras.
En person som ofta figurerar i sammanhang med mens, hormoner mm är Jenny Koos som driver bloggen Vulverine. Jenny arbetar utifrån ett holistiskt perspektiv och söker i sitt arbete orsakerna till symptomen. I vissa situationer framställs det som om Jenny och läkarkåren har diametralt olika ståndpunkter och grund till sina påståenden, det kan till del vara sant – men jag upplever också som att vissa medier vill skapa en polarisering. Här har hon skrivit ett inlägg om just mensvärk som jag tycker är läsvärt ur aspekten att utreda orsakerna till smärtan.
Endometrios
Vad är då endometrios? Jo, det är en vävnad som liknar livmodersslemhinnan, fast den finns utanför livmodern. Vävnaden orsakar inflammation som kan medföra smärta och sammanväxningar av olika organ som exempelvis, bukhinnan, utsidan av livmodern, äggstockarna eller vid äggledarna, urinblåsan, ändtarmen eller området mellan vaginan och ändtarmen. Endometrios kan vara smärtsamt, påverka vissa funktioner och den reproduktiva hälsan.
Prostaglandiner och inflammation
För att återkoppla till tidigare, då jag nämnde att prostaglandin behövs för att stöta ut slemhinnan. Detta hormonliknande ämne frigörs i livmodern och andra av kroppens organ. Det bidrar till att kontrollera bland annat muskler och blodtryck och det hjälper livmodern att skapa sammandragningarna för att bli av med slemhinnan. Prostaglandin är alltså nödvändigt för kroppen, men en överproduktion kan också skapa inflammation som yttrar sig som exempelvis feber, värk och svullnad. Hmm, låter det bekant på något sätt?
Jag har läst på om prostaglandin på flera källor, exempelvis ur Therese Ringboms avhandling om hur ämnen i växter och mat kan motverka inflammation.
Hormonobalans
För att förstå detta, så behöver vi titta på hela menstruationscykeln – inte bara de dagar man har mens. Den faktiska förklaringen av menstruationscykeln, är från första mensdagen till första dagen då mensen börjar på nytt. Ofta är den runt 28 dagar, men det kan variera både från person till person och för en person i sig.
Menstruationscykeln brukar sedan beskrivas som 3-4 olika faser, beroende på hur man betecknar ägglossningen – som en egen fas eller brytpunkt mellan faser. Fas 1 är då du faktiskt har mens – då du blöder, fas 2 är den follikulära fasen, fas 3 är ägglossningen och fas 4 är den luteala fasen.
De hormoner som styr menscykeln är östrogen, progesteron och testosteron. Hormonnivåerna är som lägst i fas 1, då du har mens, för att sedan utvecklas olika. Östrogenproduktionen tar fart mot slutet av fas 1 och toppar i fas 2 strax innan det är dags för ägglossning. Progesteron och testosteron tar fart samtidigt som östrogen börjar minska. Progesteronet ligger sedan högt under större delen av lutealfasen, medan testosteron har en kortare kurva.
Humörsvängningar, smärta eller att kroppen känns annorlunda behöver inte bero på en obalans, utan alltså de olika faserna i sig. En obalans kännetecknas av att kroppen beter sig annorlunda mot hur den brukar och kan bero på åldersförändringar, stress, sjukdomar eller vara livsstilsorienterad. Vanliga symptom är sömnstörningar, orkeslöshet, mensrubbningar, humörsvängningar och viktökning.
Generella råd för att minska hormoniell obalans är att: få tillräckligt med sömn, äta balanserad kost, motionera och röra på sig, samt ge tid för återhämtning och vila.
Det kan också hanteras genom att äta eller smörja kroppen med någon form av hormonpreparat. Det är då angeläget att veta vilken typ av hormon som det behövs mer av. För att avgöra det bör du konsultera med läkare eller sakkunnig på området.
Histaminintolerans
Något som jag själv drabbats av på senare år är att jag kan få ett blossande rött ansikte och hals när jag druckit rödvin, ätit choklad eller en stark ost. Det ser ut som en allergisk reaktion och är sannolikt en histaminintolerans.
Bortsett från att histamin finns naturligt i livsmedel, så är histamin också ett ämne som kroppen själv producerar vid allergiska reaktioner. Histamin bryts normalt ned i tunntarmen av diaminoxidas, ofta förkortat DAO - ett enzym – som många saknar eller har en nedsatt produktion av. Då kan obalansen uppstå och ge symptom som mag- & tarmbesvär, hudirritationer (klåda, rodnad, eksem), huvudvärk, astma & förkylningsliknande symptom, yrsel, hjärtklappning och blodtrycksfall.
Det finns väldigt mycket outforskat när det gäller histaminintolerans, men mag- och tarmsjukdomar omnämns ofta. Själv diagnosticerades jag med Celiaki för några år sedan och det är möjligt att det finns ett samband där med både min smärta kring mensen och histaminkänsligheten. Det finns också forskning som visar att kvinnor med histaminintolerans oftare drabbas av kraftiga menstruationssmärtor, som exempelvis yttrar sig genom smärtsamma kramper i buken.
Något som jag själv upplever är att det är svårt att ta ett helhetsgrepp kring allt. Jag har sökt vård för olika typer av symptom och tillstånd, som i mångt och mycket tycks hänga samman – men de ses mer som enskilda delar.
När det gäller histaminintoleransen, så vet jag inte om det mest påverkar mig i ”stunden” eller om det har någon konsekvens i de menssmärtor jag känner. Jag har blivit något försiktigare i vad jag äter, men väljer också att ta vissa ”kalkylerade” risker när suget blir för stort. Jag har i ärlighetens namn inte sökt någon medicinsk hjälp för detta. Om du har besvär som liknar de vid histaminintolerans, så tycker jag att du ska söka vård för vidare utredning.
Hur känns mensvärk?
Ja hur känns det egentligen med mensvärk? Det är lite av en sportfråga och kanske beror det på när och till vem som frågan ställs. Jag kommer osökt att tänka på en reklam för många år sedan som jämförde att föda barn med manliga förkylningar. Någon mer än jag som minns? - Om inte kan du se här!
Om jag skulle få frågan när jag har mens, då blir jag i princip förbannad. Så klart är jag tacksam för omtanken, men jag känner liksom som om värken syns utanpå mig. Som att det skulle osa ett rött moln av avgaser runt mig eller något. För mig är det så självklart att det gör ont och nästan är en dum fråga, vilket det så klart inte är. Det är viktigt att kunna beskriva sin värk, för att också kunna påverka och få hjälp via vården.
1177 ger en något sakligare beskrivning av mensvärk än mitt resonemang ovan:
”Mensvärk innebär att det gör ont i nedre delen av magen, ryggen och ryggslutet när du har mens. Värken kan också stråla ut i nedre delen av ryggen, ljumskarna och låren.” Värken kan ha olika intensitet och också yttra sig med fler symptom som svettningar, illamående och kramper. Oftast är värken som starkast de första dagarna i mensen, men den kan också kännas av innan.
När får man mensvärk?
Så när får man mensvärk? Det kan ju kännas som att värken kommer och går genom cykeln. Det beror på att värk kan uppstå vid såväl ägglossning som menstruation. Sedan tenderar nog inte bara jag att smälta samman olika symptom som PMS och värk, till just värk eller möjligtvis humörsvängningar.
Ägglossning
Ägglossning innebär att ägget frigörs från äggstocken. Det sker ca 14 dagar innan mensen börjar. För de flesta är denna process smärtfri, men vissa drabbas av obehag eller huggande smärtor i magens nedre del. Det kan vara korta smärtor, men också hålla i sig i ett par dagar. Smärtorna kan ibland definieras som en ”mittensmärta” och själv inbillar jag mig att vissa rätt och slätt kallar det PMS.
Känns värken ohanterlig vid ägglossningen, då är rekommendationen i princip densamma som vid menstruation – att försöka lindra med receptfria läkemedel. Mer stöd och att läsa om smärta vid ägglossning finns på tex. Dr.se.
Menstruation
För att slemhinnan ska släppa och stötas ut, så drar livmodern ihop sig. Det här kan börja redan innan mensen kommer ut, för att just stimulera att den ska ut och då kan värken uppstå. Förutom att livmodern drar ihop sig, så kan även värk uppstå av andra orsaker – tex endometrios, myom som är en muskelknuta i livmodern eller inflammation i livmoder / äggledare.
Nerverna som är sammankopplade runt livmodern och som påverkas av sammandragningarna, kan också transportera ut smärtan i andra delar av kroppen. Förutom värk i magen, kan det stråla ut i ryggen, ner i ljumskarna och låren. Värken kan vara ihållande en längre stund, men också komma stundvis.
Hur länge pågår mensvärken?
Som med det mesta, så är även längden på smärtorna personliga och kan också variera från gång till gång. Jag som nu är rejält 40+, borde ju vid det här laget kunna min mens utan och innan – men faktum är att den varierar både tidsmässigt – dvs när mensen kommer och hur omfattande mensvärken blir. Jag håller koll på menscykeln genom hälsoappen i min mobil. Jag har tagit för vana att markera de dagar jag har mens och då brukar den plinga till när mensen väntas börja, så skulle jag inte känna igen kroppens signaler – så kan jag ändå preppa för mensvärken i tid.
Mina smärtor brukar vara som värst den fram till mensens andra dag och det verkar vara så för de flesta. Det är också då som det kommer som mest blod för mig. När jag också nu känner till mer av sammanhanget, så blir det också naturligt att förstå att det hänger ihop med livmoderns sammandragningar och när den får jobba som mest.
Behandling av mensvärk
Vilken behandling av mensvärk är mest effektiv? När vi ställde frågan till våra instagramföljare, så visade det sig att en kraftig majoritet använder receptfria värktabletter – hela 68%.
Just värktabletter, receptfria smärtstillande - är det som i första hand rekommenderas för att minska mensvärken. Många verkar ha tagit det till sig och använder det som främsta hjälpmedel att minska värken.
Själv brukar jag kombinera en tablett med ibuprofen med en tablett paracetamol, jag tycker att det ger bäst effekt. Har fått rådet av min läkare att inte vänta med värktabletterna tills värken kommit, utan att börja med dem när jag vet att mensen ska komma. Då motarbetas smärtan innan den riktigt uppstår.
Preventivmedel
Det är lite förvånande hur få i vår undersökning som använder preventivmedel för att minska mensvärken. Jag hittar ingen direkt statistik, men har fått för mig att det är väldigt vanligt att det förskrivs för att just reducera mensvärk.
Preventivmedel som påverkar genom att ta bort din ägglossning, innebär också oftast att mensvärken upphör. Det handlar om p-piller, p-plåster och p-stav, så det är inte vilka preventivmedel som helst. Det hade ju varit skumt om t.ex. kondom kunde påverka mensvärken :-D
Med en konstruerad blödning, så kan de flesta smärtorna undvikas och det är lätt att förstå varför de är så vanliga. Det är viktigt att påpeka att det finns andra sätt att påverka just mensvärken som du läst här och du behöver komma fram till vilken metod som passar dig. Kanske fungerar preventivmedel perfekt i viss del av livet, men om du försöker bli gravid – så är det ju ofrånkomligt att du behöver titta på andra alternativ. Jag återkommer till dessa senare, först tittar vi lite närmare på när det är dags att söka vård.
När ska man söka vård?
Så när är det då dags att söka vård eller hjälp för sin mensvärk? Har du mycket ont, så kan du vända dig till lämplig kontakt beroende på ålder. Du kan få hjälp på ungdomsmottagningen, hos skolsköterskan, vårdcentral eller en specialistmottagning för gynekologi.
Du bör söka vårdkontakt om receptfria läkemedel – värktabletter, inte hjälper eller om du får plötslig mensvärk utan att ha haft det tidigare. Det som kan vara lite knepigt är att hitta rätt vårdenhet och ha en bra tajming. Just när du har smärtan, så är det inte lätt att få akut hjälp. Enligt 1177 bör kontakt i första hand tas på vardagar.
Toxic Shock Syndrome
Om du använder tampong, så är det bra att vara medveten om att Toxic Shock Syndrome (TSS) kan uppstå. Det är mycket sällsynt, men ett allvarligt problem. Det kan förväxlas med kraftig mensvärk, men skiljer sig på det sätt att det uppkommer plötsligt och i kombination med användning av tampong. Det orsakas av bakterier som producerar toxiner och kan i extremt sällsynta fall vara dödligt. Av denna anledning måste det behandlas i tid. Om du under din menstruation plötsligt blir mycket sjuk och får symtom som hög feber, huvudvärk, muskelsmärta, hudrodnader, diarré och illamående, kontakta läkare omedelbart. Kom ihåg att nämna TSS och att du har din mens. Som en försiktighetsåtgärd tar du bort din tampong. TSS är enkel att behandla, om det görs i tid.
Kraftiga blödningar
Om du har kraftig blödning, så kan det finnas en risk att du drabbas av blodbrist. Det kan leda till trötthet, depression och minskad ork vid motion. Vid riktigt låga värden kan man svimma och i värsta fall skada sig. Om du har riklig mens bör du kontrollera ditt blod- och järnvärde hos en läkare med jämna mellanrum och diskutera olika möjligheter till behandling.
Mina egna erfarenheter kring vårdkontakter kring mensvärk har ni ju tagit del av tidigare. Jag har fått hjälp ur vissa Facebookgrupper över vårdmottagningar som andra har goda erfarenheter kring – men dessa har jag sökt mig till först efter att ha gått på en mina. Mitt personliga råd till dig är att leta efter en mottagning som du känner förtroende för och att du ska våga söka dig vidare om du upplever att ditt problem inte tas på allvar.
Tips på hur du kan lindra mensvärk hemma
Med tanke på att en kvinna har mens igenomsnitt under 2500 dagar av livet och att det motsvarar 500 menscykler, så finns det ju en stor uppsida i att lära sig lindra mensvärk.
I samma undersökning som vi gjorde på Instagram, så framkom att 59% ansåg att livet begränsas av deras mensvärk. Exempel som ges handlar om allt från att undvika vissa aktiviteter, stanna hemma från jobbet, att man inte kan röra sig, kräks & får diarré.
Har jag mens, så tänker jag både en och två gånger om jag verkligen ska göra vissa saker. Bortsett från det rent praktiska, så känner jag mig också hindrad av smärtan. För mig känns det väldigt angeläget att undvika så mycket mensvärk som möjligt. Dock som jag tidigare nämnt, så känner jag mig inte beredd att använda de preventivmedel som står till buds, däremot känner jag mig ok med värktabletterna. Det finns givetvis konsekvenser av dem också och jag försöker verkligen att inte använda mer än vad som faktiskt behövs.
Jag är också medveten om att det kan gå att påverka med kost och jag följer ett antal bloggar inom holistisk hälsa som inspirerar på olika sätt. Jag måste emellertid krypa till korset och erkänna att jag inte orkar följa alla goda råd som ges. Jag försöker dock inte skambelägga mig själv eller någon annan för det, utan tror att vi alla kämpar på vårt eget sätt.
Men ok, låt oss titta lite mer konkret kring vad som kan göras på egen hand. Förslag som framkom i fritextfältet i vår undersökning var akupunktur, vete-/riskudde, lägga sig på rygg med benen 90 grader mot en vägg, anpassar tempot och vilar, äter choklad, tar en varm dusch och använder Comfydence trosor.
Jag praktiserar här ett av tipsen från instagramundersökningen – att ligga med benen i 90 grader. Det var faktiskt riktigt skönt och min värk (om än inte mensvärk) lindrades snabbt.
1. Värme
Värme gör så att musklerna slappnar av och värken lindras. Det finns ju en uppsjö av sätt att värma sig, men det kanske vanligaste man tänker på relaterat mens är vetekudden. Jag själv har en riktigt gammal, i ett fodral som liknar en kökshandduk, men en enkel googling visar att det finns betydligt modernare (kanske dock inte alltid bättre) alternativ. Det finns mirakelbälten, värmedynor/plattor, tensmaskiner och en massa typer av fodral/överdrag.
Annars kan en enkel sak som en varm dusch eller ett bad hjälpa.
2. Träning
Rörelse kan också vara bra för att lindra mensvärk. Kanske är det inte alltid vad man är sugen på just då, men efter hand som muskler och flödet i kroppen kommer igång så brukar det kännas lättare och göra mindre ont.
Anpassa intensitet och längd till vad som känns bra för dig, kanske funkar ett yogapass eller en promenad. Någon som jag får fin inspiration av till rörelser vid mensvärk är Sheila Arnell. Yogarörelserna ger mig en bra känsla, där jag både kurar ihop och sträcker ut. Andra saker som jag gillar att göra vid mens är exempelvis att cykla eller ett lättare styrkepass i gymmet.
3. Receptfria läkemedel
Olika smärtlindrande läkemedel som innehåller ibuprofen eller naproxen brukar ha god effekt mot mensvärk. Tål du inte dem, så kan också paracetamol fungera.
Tittar man på preparat som inte är läkemedelsklassade så rekommenderas ofta tex lugnande teer som kamomill- eller pepparmyntste. Evidens och forskning som stödjer detta är det dock knappt med.
Det finns också naturläkemedel & kosttillskott som kan bidra till en bättre balans i kroppen. Det är dock alltid värt att ha i åtanke att de inte ska ersätta en näringsrik och varierad kost.
4. Samlag
Bara för att du har mens, så behöver du inte välja bort sex. Lyssna på din kropp och följ din vilja om tillfälle uppstår. Det kan förstås vara smart att täcka underlaget med en handduk och ett par menstrosor kan ju kännas smidigt istället för att krångla med tampong eller menskopp just då.
Det sägs ju att sex kan fungera som en färdknäpp/start på förlossning vid graviditet – men hur är det då med mensvärk. Kan det påverka? Vid sex frigörs endorfiner, dopamin och oxytocin – vilka alla kan hjälpa dig att slappna av och må bättre. På så vis kan värken minska.
Det är viktigt att poängtera att sex så klart inte behöver innebära penetration, men om det gör det – så var lite extra varsam om det gör ont eller värken känns värre. Det kan vara läge att lägga extra fokus på förspelet för att slappna av.
Här finns fler tips för att få riktigt bra sex under mensen.
5. Äta och sova bra
Hur många gånger kommer vi inte tillbaka till att väldigt mycket i ett skönt liv, handlar om att äta och sova bra. Vi har sett hur kosten påverkar väldigt mycket och hur ditt mag- & tarmsystem fungerar får långtgående konsekvenser för ditt välbefinnande och sannolikt din eventuella mensvärk.
Jag, som fick celiaki konstaterat något år efter att jag hade mitt värsta minne, kan konstatera att min värk har lindrats sedan jag slutat med gluten. Den har inte helt försvunnit och jag har också blivit bättre på att hantera den, men jag kan inte låta bli att fundera om det finns ett samband.
När det gäller sömn, så är jag nog inte ensam om att känna en viss oro vid användning av bindor eller tamponger under natten. Det är mer än en gång som jag vaknat upp nattetid under mens – hittat stora fläckar i sängen och behövt byta skydd (+tvätta lakan, få fläckar på madrassen osv ☹). Även om du kanske sover gott i stora delar av cykeln, så är risken att när du behöver sömnen som bäst, så är den som sämst. Sedan jag började med menstrosor (som dessutom har skydd hela vägen bak) så sover jag mycket godare under mensen.
6. Välja rätt mensskydd
Så kommer vi till mitt egna favoritområde, att välja rätt skydd.
När det gäller både tamponger och menskopp som ska föras in i slidan, så är det väldigt viktigt med hygienen. Tänk på att tvätta händerna ordentligt innan du sätter in dem och att inte låta dem sitta för länge. En tampong får max sitta inne i 8 timmar och en menskopp i 12 timmar.
Storleken på mensskydd är inte som vissa tror något som anpassas utifrån kroppen, utan snarare efter flödet. En stor tampong används till kraftigt flöde och en minitampong till lättare flöde. Om du använder tampong, så kan det därför vara smart att köpa flera storlekar och inte använda samma storlek rakt igenom hela mensen. Tampongerna suger inte bara upp blod utan även slidans naturliga fukt och slemhinnorna riskerar att torka ut. Varken tampong eller menskopp ska användas innan mensen faktiskt kommer.
Något som vi på Comfydence tycker är väldigt märkligt, upprörande och problematiskt är att producenter av engångsskydd såsom bindor, tamponger & trosskydd inte behöver deklarera vad de består av. Det är lätt att tro att de innehåller bomull eller andra naturliga material, men så behöver verkligen inte vara fallet. Om du väljer engångsskydd, titta efter de som deklarerar innehållet!
Sedan tycker vi så klart att det smartaste är om du har möjlighet att investera i absorberande trosor/menstrosor. De klarar att ersätta engångsskydden och fungerar ofta så mycket bättre – det är både tryggare, bekvämare och mer hållbart. De innebär mindre krångel och oro, de låter huden andas och verkar få många att känna sig friare under mensen. Du behöver bara läsa några av våra recensioner för att veta att trosorna verkligen kan göra skillnad.
Sammanfattning
Hur sammanfattar jag nu det här inlägget om varför man får mensvärk på ett bra sätt?
Hade inte trott och tänkt att texten skulle bli så omfattande från början, men när jag väl började läsa på om allt växte både intresset och fascinationen kring mensvärk.
Jag tror att det är jätteviktigt att vi pratar öppet om frågor kring mens och mensvärk. Så kan vi skapa igenkänning, sprida kunskap och information till fler.
Något som jag inte skrivit om, men som jag kom att tänka på nu är att det också kan finnas viss ärftlighet eller genetiska orsaker som förklaring. Det sägs ju att det går att få mycket vägledning kring sin mens genom att prata med sin mamma. Själv kan jag konstatera att det finns vissa likheter både mellan mig och min mamma, men också mellan mig och mina systrar.
Vad som jag täckt in i texten om varför man får mensvärk är ungefär det här. Smärta vid mens är väldigt vanligt – men det bör inte förväxlas med att vara normalt. Mensvärk uppstår när livmodern ska stöta ut slemhinnan och själva värken kan bero på endometrios, överskott på prostaglandin som skapar inflammation, obalans bland hormoner eller histaminintolerans.
Mensvärk kan kännas som en smärta i mage, rygg och ljumskar och den är vanlig strax innan mens eller mensens 2-3 första dagar. En liknande känsla som mensvärken kan också uppstå i samband med ägglossning, men det är inte lika vanligt som vid mens.
Behandling av mensvärk sker ofta med receptfria värktabletter som ibuprofen och naproxen. Preventivmedel såsom p-piller skapar en konstgjord blödning och kan minska värken. Andra saker som du själv kan göra är att behandla med värme, träna, äta och sova bra. Du bör söka vård om mensvärken plötsligt ändrar sig och om receptfria smärtstillande läkemedel inte hjälper.
Val av mensskydd kan påverka mensvärk. Om du väljer att använda engångsskydd, så rekommenderas att anpassa efter ditt flöde och sök gärna alternativ som öppet redovisar innehållet. Väljer du menstrosor är sannolikheten stor att du känner dig friare och mindre orolig under mensen.
Om Comfydence & mensvärk
En aspekt som är lite svår att fånga av mensvärk är att den bortsett från att göra ont, skapar en massa oro och begränsar livet. Det är just det vi vill motverka med Comfydence – vi vill att kvinnor ska känna sig bekväma och självsäkra varje dag – vanliga kroppsfunktioner till trots. Vi satsar allt på att Comfydence absorberande trosor ska vara ett tryggt, bekvämt och hållbart alternativ till engångsskydd för mens, flytningar och svett.
Live More Worry Less – jag som skrivit denna text heter Linda Stoltzhammar.
